3 böcker och 1 film som fått mig att känna “Ja, sååå kan man också berätta!”
En historia kan berättas på tusen och fler sätt. Och när du tror att du har koll så upptäcker du ett nytt sätt. Här är några som gjort avtryck hos mig:
Lite irriterande först, i sitt sätt att göra listor hela tiden. Sedan blir jag nyfiken. Vad säger sättet som historien berättas på om karaktärens personlighet? Barnsligt enkelt på ytan, filosofiskt och massor att fundera på där under.
📙 Jag for ner till bror av Karin Smirnoff
Hennes sätt att använda talspråk och dialekt. Det råa okonstlade. Jag blev smått golvad och otroligt inspirerad!
📙 Vilken som helst av Astrid Lindgren
Har alltid älskat Astrid och hennes sätt att berätta. Vem gör inte det? Men har du på riktigt någon gång funderat över vad det är som gör hennes berättelser så magiska? Handlingen så klart, men också … för mig lägger sig varje ord bekvämt på tungan och rullar över till nästa. Meningarna dansar framåt och är precis lagom långa – eller korta – för att bygga den rätta känslan. Har du inte gjort det förr, läs valfri saga högt (t.ex. Bröderna Lejonhjärta) och med känsla. Magi.
🎬 Poison – Wes Andersons filmatisering av Roald Dahls berättelse.
En av 4 kortfilmer av samma författare och regissör (på Netflix). Något påfrestande, men oj vilken inspirerande storytelling! Quirky, konstigt och alldeles underbart om du frågar mig.